Växlande väder, men härligt varmt

Framme vid Kroatiska kusten

Efter en onödigt lång, men fantastiskt vacker resa från Zagreb har vi 

ställt upp husbilen på ön Pag vid Kroatiska kusten.

På väg mot Kroatien

På en rastplats i Kroatien, på väg från Serbien till Kroatien

Minne från Balkankriget på 90-talet. Detta är Voukovar, striderna mellan Kroater och Serber var våldsamma här.

  Vinrankor i långa rader

Hälsning från Belgrad

Lyssna på grandma

 Jelena & Radovan

Härlig miljö att luncha i. Vi sitter på en pråm på Donau

Sista dagen i Bela Crkva

 På besök i den lägenhet där vi startade vårt arbete i Serbien. Nu bor mamma till Buca där. Hennes son David bor i USA och har ordnat det så att mamma bara behöver se till att strömmen är på till datorn, så kopplar han upp allt från USA via Skype och kan ha koll på hur det är med gamla mamma. Bra, men jag vill nog hellre ha personlig kontakt med mina barn och barnbarn när jag blir gammal, jag menar äldre...

 Picta har hjälpt mig tvätta bilen

 Karadjordjeva schnitsla (Emilspecialare) ett måste i Serbien

En regndag efter 3 mån. av torka

I dag skriver vi den 21 september 2012. Vaknade tidigt efter att ha stupat i säng redan kl 21.30 i går kväll.
I går regnade det hela dagen. Välbehövligt efter 3 månaders torka. Vi passade då på att besöka några av våra vänner i en by utanför Bela Crkva.
Det var fantastiskt att efter 15 år se hur de har tagit sig ur den missär som kännetecknade deras liv på den tiden. Vi lärde känna dem när vi arbetade med att hjälpa serbiska flyktingar som kom från Bossnien under det senaste Balkankriget. Förhållandena var oerhört svåra. Serbien var under FN-embargo och fick varken importera eller exportera, så allt som kom in eller gick ut från landet var smugglat. Smugglarna gjorde stora pengar och gissa vilka som tjänade mest.
Den familj som vi nu hälsade på har blivit våra verkliga vänner. Jag tror att vi har några av de allra bästa vännerna här nere, om jag bortser från min egen familj, som är de allra ,allra, allra bästa. De här människorna skulle ge sina liv för oss.
Petra och hennes man Milun (Milun dog i januari i år) kom från Bossnien och hade lämnat allt och när vi träffade dem så levde under verkligen knappa omständigheter. Vi hjälpte dem lite med mat och en del annat, men de arbetade sig själva uppåt. De kom till vår kyrka och var sedan med där tills vi åkte vidare till Tjeckien.
Djoko och Sani (Sani är dotter till Petra och Milun) kom lite senare än Petra och Milun. De kom också till vår församling och vi blev verkliga vänner. De är riktiga entrepenörer. Sani har en ko som ger ca 20 liter mjölk/dag, av detta gör hon ost som hon säljer. Hon har skaffat grisar, får, höns, kycklingar och kaniner. Hon arrenderar också lite mark där hon producerar framför allt paprika. Djoko jobbar med att mura, när det inte finns något sådant jobb så har han skaffat en traktor med olika redskap som han använder för att ta på sig jobb på bl.a. majsfälten. De har fått hjälp att skaffa huset av en svensk biståndsorganisation som heter Individuell Människohjälp (IM). Hjälp till självhjälp kan man säga. Men de jobbar verkligen hårt för att få det att gå ihop för dem och deras fyra barn. Det var svårt att lämna dem, de ville absolut inte släppa iväg oss, men vi kom överens om att träffas via Skype.

 Leena & Petra

Djoko & Sani

 Sani gör ost

Sani och hennes ko

Vi njuter av sommarvärmen

Vi läste i UNT att man inte kan räkna med någon mer varm sensommardag i Sverige. För oss är inte sommaren slut ännu. I dag, innan siestan, cyklade vi ner till Nera, floden som utgör gräns mellan Serbien och Rumänien. Vi passade då också på att göra en blixtvisit i Rumänien.

Framme i Bela Crkva

Vi kom hit på måndag kväll. Det är 15 år sedan vi bodde och arbetade här. Sänder några bilder till att börja med. Ska försöka skriva mer senare om upplevelser och minnen.

 Ett par bilder på resan

 Bron över Donau i Novi Sad. På den här bron fick jag problem med bilen en gång. Det var på den tiden när vi köpte insmugglad bensin i 1,5 liters plastflaskor. På en del ställen drygade försäljarna ut bensinen med vatten.

 Inte mycket har förändrats på 15 år. Det här huset såg likadant ut då som nu.

 Huvudgatan

 Vattnet i Jezero är lika obadligt nu som då. Fast då badade vi.

 Kyrkan som gett staden sitt namn Bela Crkva (Vita kyrkan)

 I det gula huset hade vi våra möten den sista tiden, Cecke Dom.

 På den här gatan bodde vi ett tag

 Våran garageinfart (den som ligger i skuggan)

 Huvudingången. Det var här Emanuel skrämde skiten ur vår hyresvärd.

En bild för Ch och Emanuel, kommer ni ihåg huset bredvid bussstationen?

16 sept 2012 Möte i Sered, Slovakien

 Pavel Varga hämtade oss för att i 160 km/tim skjutsa oss till Sared

 Jag predikade över ämnet "Gud är en god Gud"

På restaurang med vänner.

Fylld kalkon

Chokladfyllda pannkakor med vispgrädde

 

15 sept 2012 Sightseeing i Bratislava

 Här spelar Slovakiens hockeylandslag

 Internetabstinens

 Pastor Peter Curik, tar oss ut på en rundtur. Vi lärde känna honom för 15 år sedan då vi bodde i Brno.

 Upp och ned pyramidbyggnad

Bratislava 14 sept 2012

Efter ett par dagar med mulet och regn var det fantastiskt att komma till solsken i Bratislava. Stolar och bord åkte upp väldigt fort.

"Växer du aldrig ifrån kiss och bajsåldern?" frågade grandma när jag visade stenar jag hittade. Vadå? Oj, de blev felvända……

…..det var ju inte stjärtformen utan hjärtformen jag ville visa :-)

Brno

Här brukade vi handla när vi bodde i Brno.

En speciell känsla att gå på dessa gator. Här har vi trampat många gånger under 1997 och 1998. Ch var med oss då.

Kommer du ihåg denna Mc Donalds Ch? Vi tog oss hit minst en gång i veckan när vi bodde här.

 

Vi var tvugna att gå in och uppleva gamla minnen. Det var en besvikelse måste jag säga. Vi provade en Mc Taste, den såg verkligen smarrig ut på bilden. När vi fick den hittade vi ingen bacon som var utlovad. Grandpa gick tillbaka till kassan för att säga till om att vi beställde faktiskt en burgare med bacon. Vi undersökte då vad som fanns mellan bröden och jodå, en liten baconbit hade fastnat under osten. Inte alls som på bilden där två härliga  baconskivor var synliga. Vi blir besvikna på McD var enda gång, ändå går vi dit. Men nu tror jag det får vara nog! (Fast deras rinkoli med choklad är fantastisk).

Varje gång vi gick ner till Tesco för att handla så överfölls man av en ljuvlig doft av grillad kyckling. Jodå, grillkiosken är kvar efter 15 år och sprider samma doft ännu.